Inlägg publicerade under kategorin Om mej

Av Rickard Lundquist - 5 februari 2008 00:36

Körde ett pass nybörjar judo ikväll, har inte kört judo sen jag var 6-7 år, 20 år sen..;) Var riktigt kul men jag är i ap-kass form...

ANNONS
Av Rickard Lundquist - 26 januari 2008 17:24

Efter den långa texten om hindusquats var jag tvungen att testa en benchmark på den övningen för att se var jag låg.


Jag gjorde 100 stycken utan vila och det var inte alls roligt. Dåliga knät protesterade lite först men när man blev lite varmare så gick det mkt bättre.


Just nu andas jag tungt och lårmusklerna känns stumma. Har man inte kört dom är det en sak som verkar lömskt enkelt när man läser det men som visar sej bli mycket svårare snabbare än man hade trott. De första 20 är förädande enkla och sen blir det allt smärtsammare allt eftersom. Testa vad ni klarar och glöm inte att håll högt tempo!


....skönt med första träningspasset på länge, lite lagom jobbigt för hur rostig jag är. Även skönt att knät verkade klara högrepetions böj, det har jag inte vågat köra på ett år sen jag blev skadad.


Edit 1: 2O minuter efter att jag skrev detta så skakar mina ben, det är otrevligt att gå runt och synnerligen otrevligt att gå nerför trapporna med hunden. Är man inte förbered för dom är hindusquats riktigt riktigt elaka.


Edit 2: Dagen efter nu så har jag -fruktansvärd- träningsvärk i benen. Även fast jag är otränad just nu så är jag skeptisk till att jag hade fått mer träningsvärk från ett mer klassiskt "bentränings pass" med flera set och med vikter. Det faktum att bara ett set hindusquat gav mej mer träningsvärk betyder inte att hindusquats på något sätt är "bättre" träning, det innebär bara att de är väldigt kraftfulla på det dom faktiskt gör nämligen bygga muskeluthålighet. Vidare är det min tidigare erfarenhet att den här typen av träning ger väldigt mycket träningsvärk generellt.

Eftersom detta kan negativt påverka ens övriga träning, ifall man vill lägga till högrepetitions hindusquats så kan det vara en god ide att lägga in dom i mindre doser först när ni inte pressar er till max. Eftersom träningsvärk väldigt mycket bestäms av hur van ens kropp är vid en aktivitet så kommer det förmodligen räcka med några pass för att vänja kroppen vid dom.

Ytterligare något jag bör nämna är att trots att det i början smärtade lätt i mitt dåliga knä och det är en variation som i teorin kan slita på knät så mår mitt knä -mkt- bättre idag än det gjorde igår innan jag körde övningen. 


ANNONS
Av Rickard Lundquist - 25 januari 2008 15:57

Ja som sagt fick jag göra yterligare en post bara för att visa den här filmen.

Det är en av matcherna i tävlingen som gick en vecka efter att det sparingpasset (som jag visade i slutet av förra posten) hade varit.


Det märks att min egen träning inte hade varit fokuserad på mig själv, det som hade varit funktionell träning för träningslokalen blev till en astma attack när man lite lätt utorkad (för att klara 90kg) skulle ställa sig upp och tävla. Men sånt lär man sig av om jag ska tävla någon mer gång i mitt liv i kampsport. Man behöver ha den känslan någonstans i sig av att man andas men att syret inte "räcker till" för att syresätta sin kropp. Det är en sak man inte kan läsa sig till utan man måste uppleva själv. Klart det är bättre att uppleva det i sin träningslokal men tävling är alltid anorlunda än träning.


För den som undrar över reglerna i "sanshou" så är det enkelt beskrivet kungfu-kickboxning. Det som skiljer det främst är att brotta ner en motståndare ger poäng och man kan få poäng genom att putta ut motståndaren från mattan, gör man det två gånger i en rond så vinner man ronden, det gör min motståndare i andra ronden...

...jag är till vänster.



Av Rickard Lundquist - 25 januari 2008 13:35

Vid den här tiden när jag vägde 120kg hade jag redan hunnit börja plugga till lärare, sen hastigt och lustigt tagit ett -långt- studieuppehåll då jag flyttat till Göteborg och där jag försörjde mej på att slita på mc-donalds.

Redan innan jag flyttat till Göteborg hade jag dock hunnit bli biten av en av de stora passionerna i mitt liv, sporten MMA, dvs Mixed Martial Arts, mest känd genom organisationen UFC (ultimate fighting championship).

Utan att snöa in på något som jag kan skriva sidor om är det en tävling där utövare från olika kampsports discipliner kan möta varandra även fast det i modern tappning krävs att man tränar minst 3 saker för att vara framgånsrik; brottning/judo - brassilian jujutsu (bjj) samt boxning/thaiboxning.

Anledningen att det var relevant att jag hade flyttat till Göteborg är att på många sätt är Göteborg staden därifrån födelsen av svensk mma skapades genom August Wallen och hans svenska Shootfighting organisation (amatör mma). Så jag styrde mina steg dit, som nämnts hade jag boxats några pass här och där genom åren och nu hade jag avancerade planer på att köra en full mma satsning, jag skulle träna både thaiboxning och shootfighting sida vid sida på Wallens fightercenter. Dock var ekonomin lite si och sådär för en mcdonalds knegare så det visade sig att jag bara hade råd med thaiboxningen. Det visade sej desutom att eftersom man var så jävla trött efter mcdonalds arbetspassen så var det nog så svårt att "bara" träna thaiboxningen och efter en 2 månader så ramlade jag ut... Terminen efter var man tillbaka i sadeln och den här gången var det shootfighting som gällde, det visade sig att det var samma problem den här terminen med att orka med men nu höll jag ut det mesta av hösten, most slutet av det året så började det bli en riktigt svår situation på jobbet eftersom en ny chef hade kommit som med despotiska metoder gjorde tillvaron ganska tuff. Jobba-träna-festa livet i Göteborg började förlora sin glans och lika hastigt som jag hade stuckit till Göteborg lika hastigt tog jag chansen när den dök upp att sticka tillbaka till Kalmar för att fortsätta plugga.

Väl tillbaka till Kalmar saknade jag mma träningen men vid den tidpunkten fanns det inte någon mma klubb i kalmar förutom om man tränade brassejujutsu på ett svindyrt gym i kalmar.

Efter att något halvår hade gått kom jag i kontakt med några killar som i väldigt liten skala hade börjat skapa en mma klubb i kalmar.

Jag var överlycklig och hade trots allt en del erfarenhet att komma med eftersom man hade sett hur en av Sveriges större mma klubbar hade lagt upp sin träning, det visade sig snabbt att de flesta av killarna som hade varit med och starta upp träningarna ramlade bort och det blev jag och en biff vid namn Victor som drev klubben. Träningarna höll till nu som då i en liten underjordisk gympasal med betong golv, hårt att köra thaisparring på och för att kunna "rulla" som det heter när man kör markkamp hade vi yoga mattor och liggunderlag (?!) som låg i gympasalen och skräpade inne i ett rum. Det var en hel vetenskap att lägga liggunderlagen och yoga mattorna på ett sätt satt de gled så lite som möjligt isär, dessutom efter några månader började de stinka apa, otaliga försök gjordes att tvätta dessa mattor men det var inte så lätt att få dom att sluta lukta skunk.

Vidare var vi "squatters", en av killarna som hade gått i gymnasiet som hade gympasalen undangömd hade fixat de två koder som krävdes för att komma in, det var aldrig någon som var där nere men det var altid en skräck för att vi skulle bli upptäckta och ivägg jagade. Under en lång tid var det bara jag och Victor som tränade och vi hade kort sagt ingen ekonomi för att driva en förening och hyra en lokal hederligt. (numera hyrs lokalen och allt står rätt till så ingen tror att föreningen MMA-kalmar inte är seriös)

Under en lång tid så var det jag och Victor som tränade, hårda tysta pass, barfota jogging på det stenhårda golvet, hårda kok thaistryk av mkt bättre och starkare biffen Victor och när det kom killar och ville testa så blev de oftare än inte bortskrämda av den spartanska miljön och två sammanbittna svettiga killar som rullade runt på illa luktande liggunderlag..;)

Det blev dock ett gäng, lite tider på brottningsklubben och senare judomattor till "grottan" som vi kallade gympasalen gjorde att klubben växte och blev större. Dock eftersom rotationen av nybörjare hela tiden var stor och folk som man hade börjat lita på tenderade att sluta efter några månader gjorde att jag tog på mej väldigt mycket av ansvaret för nybörjarna. Givande men det var svårt att känna att min egen träning var i fokus, vidare eftersom vi byggde mycket från scratch krävdes det att man fick influenser från internet. Ladda ner träningsfilmer och hitta kampsports relaterade träningsdrillar från internetsidor.


För min egna fysiska träning så hade min vikt gått ner till att ligga ganska stadigt runt 94 medeltjocka kilon. Jag tränade mma ganska hårt 4-6 pass i veckan mot slutet men la alldrig ner nån möda på kosten.

Mycket av den rena fysträningen under passen var olika kroppsviktsövningar. Jag började vid denna tid få upp ögonen för en mängd olika alternativ för fysisk träning vid sidan av ren "långdistans konditionsträning" som ett alternativ och bodybuilding som det andra alternativet som fanns, vilket tidigare i princip hade varit dom två varianter som jag i princip trodde fanns. Vid sidan av detta hade jag förstått att det fanns olika "sporter" man kunde träna men eftersom man inte var uppfödd i någon sådan sport så var detta diffusa varianter.

Vid denna tiden dock så började jag inse att i mina ögon var den bästa träningen en träningsform som var allround, där man tränar flera olika fysiska kvalliteter vid sida av varandra. Jag insåg att när jag bara hade sprungit och varit jättesvag hade jag inte mått fysiskt bra egentligen och när jag bara hade bodybuidling styrketränat och då man pustade och flåsade när man rörde sej mellan maskinerna så hade jag definitivt inte mått bra heller! Jag kommer att återkomma i en senare post om exakt vilka influenser jag började få vid denna tid för det är fortfarande på denna linje jag är inne och vill lägga upp min träning.


Hård träning blev det i mma klubben, dock eftersom kost och sömn inte sköttes som den skulle så blev jag aldrig i "riktigt" bra form, jag orkade aldrig köra någon fysisk träning mer riktad för mig själv (utan man körde gruppträning) så nånstans stagnerade jag fysiskt, jag kunde alltid snabbt få killar som kom in med tvättbräda och som såg fit ut att springa och spy, men jag kände mej aldrig i riktigt bra form och efter hand när stressen blev högre i mitt vanliga liv började jag bränna ut mej själv. Efter att ha tävlat i sanshou några matcher så började jag känna att jag återigen ville göra en satsning på att tävla i mma som var fokuserad på mej och där jag kunde få träning av andra istället för att fastna i rollen som tränare. I början av förra året gjorde jag återigen ett hastigt studie uppehåll för att flytta till göteborg igen. Den här gången för att köra på utbrytaklubben Göteborg MMA.


Var en väldigt stimulerande miljö att börja träna där, minst lika spartansk lokal dock som jag haft i Kalmar dock, men en del riktigt bra fighters där. Efter lite sjukdom och att försöka komma tillrätta i min nygamla stad och då jag bara kört några få pass första veckorna så skulle min hårdtränning börja.

Det passet då jag var mentalt inställd på "nu jävlar börjar satsningen på shootfigthing sm" så blev det ett ganska roligt pass. Hårt och svettigt i "mellangruppen" för dom som vill satsa men inte nått toppen i klubben.

Mot slutet av passet slog tyvär olyckan till och två andra killar tacklade in i ryggen på mej, 3 killars vikt hamnade på mitt högra knä vars knäskål lite osnyggt ploppade ut och la sig på högra sidan av benet. Det gjorde fruktansvärt ont och innan ambulanskillarna hade kommit så trodde jag att jag var halt för livet. Ambulans snubbarna tog dock inte så allvarligt på det hela utan dom rätade helt enkelt ut benet och tryckte knäskålen på plats. Sen sa dom att jag kunde besöka läkaren dagen efter om jag ville...

Skjuts hem lyckades jag lyckligtvis få, men någon aning om hur allvarligt det var hade jag inte. Den akuta smärten slutade när dom tryckte knäskålen på plats men efter några timmars stillasittande i stol när man började bli kall igen och endorfinerna hade slutat pumpa så insåg jag att det nog var lite allvarligt trots allt.

Visade sig snabbt att första veckan hoppade jag på ett ben för att ta mig till toan. Första 2 månaderna så haltade jag som killen i "the usual suspects" och det tog yterligare någon månad innan jag kunde gå helt utan smärta. Skadan skulle helt klart definiera hela förra året och inte förän på hösten någon gång kände jag att benet var 95%. I skrivande stund ett knappt år efter att det hände känner jag att jag är i princip återställd, jag har dock inte testat högerbenet i allt för krävande saker, det kan fortfarande göra lite ont i ligamenten runt knäna när jag hukar mej ner.


I efterhand kanske jag borde gått till en läkare, inte så förtjust i såna dock...;) Vidare vet jag att jag borde börjat köra rehabträning tidigare och mer konsekvent, knän är ganska enkla, de behöver stabilitet från musklerna runt knäleden och de behöver styrka i dessa muskler, sen ska man bara våga köra träning som bygger detta när det gör ont utan att skada sig mer...

Jag hade i vevan runt att jag var skadad träffat och flyttat ihop med min nuvarande sambo och till hösten var jag tillbaka i Kalmar. Under en del av hösten blev det att jag började köra lite styrketräning. Jag hade under tiden med mma varit väldigt intresserad av att läsa om ren styrketräning, dock hade jag inte direkt orkat träna det vid sidan av mma träningen.

Nu hade jag chansen att testa nya ideer till skillnad från den gamla bodybuilding träningen. Det visade sig snabbt under hösten att trots kassa förutsättningar efter längre inaktivitet, ett kasst knä och att jag bara tränade 1-2 pass i veckan att jag kunde göra dramatiskt snabbare styrkeökningar på detta än jag kunde genom splittrutinerna från bodybuilding tidningarna. Hemligheten var att fokusera på att öka styrkan och göra detta med metoder som var fokuserade på detta.


Trots smärre framgångar i gymmet under några månader så ramlade jag mot slutet av förra terminen ur träningen igen. En del personliga icketränings relaterade faktorer gjorde att stressen började byggas upp. Dålig kost och sömn (som vanligt!) gjorde att mitt imunförsvar tog stryk, man blir sjuk några gånger och så helt plötsligt så är man ute ur träningen. När man har andra saker i livet som stressar en mentalt så förlorar träning sin mening och för mig personligen så är det dåligt eftersom det finns få saker som får mig att känna mej så levande som regelbunden fysisk träning, vidare har jag noterat att det gör mig till en mer målfokuserad människa och jag tenderar att vara mer organiserad när jag tränar.


I skrivande stund har jag inte tränat -alls- de senaste 3-4 månaderna, jag är svag och vågen står för högt. Jag är hungrig på att börja träna igen, jag tänker komma i form, riktigt bra form för första gången i mitt liv och jag vill uppnå en mängd fysiska mål under våren och resten av året.

Även fast jag är fokuserad på att se bättre ut estetiskt så ska det inte bara vara "all show and no go", det ska finnas en substans därunder av styrka och kondition och förmåga att prestera funktionellt. Vidare har jag kommit att tro personligen att det bästa sättet att göra estetiska framsteg fysiskt är att fokusera på funktion. Som exempel är att träna intensiva konditions drillar och träna tungt med lyft som involverar hela kroppen är överlägset att köra långsam gång på ett löpband och kombinera detta med att försöka isolera varje muskel i sin kropp. Sen är jag inte det minsta intresserad av bodybuilding längre, jag har kommit att tycka att det som sport är en ganska fånig sysselsättning (högst personlig åsikt) och jag tycker absolut inte de flesta bodybuilders ens ser estetiskt attraktiva ut.


Nu när jag i de 3 senaste posterna har gett en uppfattning om varifrån jag kommer, vad jag har för träningshistoria och för erfarenheter ska jag i min nästa post förtydliga mina mål för våren och året och även förtydliga min strategi för att ta mig dit.


Jag hade tänkt ta och avsluta den här posten med att visa 3 filmer från den tiden då jag tränade mma eftersom det har varit själva kärnan i den här posten. Men eftersom jag inte lyckas "embedda" mer än en youtube film per post så tar jag och visar en sparring film från sista halvåret i klubben.

Det var en vecka innan min sista sanshou turnering, jag hade fokuserat på att träna en annan kille och jag hade inte haft någon egen kvallitets träning på flera månader. Den träningen jag hade gjort hade varit fokuserad på den liggande delen på marken. Alla dessa saker gör att jag i den här videon ser oerhört slarvig ut. Kan ändå vara kul att få se killen som skriver det här och eftersom jag är killen som kör utan tshirt så ger det en rätt bra bild av hur min fysik såg ut under min mma period. Jag kör nästa post för att visa en film från själva sanshou turneringen också.



Av Rickard Lundquist - 25 januari 2008 12:58

Efter dessa galna jogging månader så började sakta något slags rop efter muskler och manlighet väckas i min svultna kropp. Någon månad eller 2 med fortsatt lite lugnare jogging efter att gymnasiet hade börjat så gick jag för första gången med skakande ben till det gamla hederliga gymet Kalmar atletklubb, en tyngdlyftningsklubb med ett slitet och spartanskt "allmänt" styrketräningsrum. Maskiner från tidigt 80 tal men en massa skrot.


Det var nu jag lärde mej att det finns ett pris att köra hård konditionsträning samtidigt som man inte äter som man ska, jag var lika svag som en kombination av en 11a årig skolflicka och en ökenråtta vilket gjorde det hela till en ganska pinsam historia. Jag lärde mej snabbt att bara själva 20kgs skivstången kunde vara nog så tung oavsett vad man skulle träna...


Dock blev det en del styrketräning under de närmaste åren, en del muskler byggdes, lite starkare blev man och efter hand så blev det en hel del fett också. För har man inte koll på kosten när man styrketränar så är det nog så lätt att dra en kebabpizza eller 2 efter passet.

Någon gång här under gymnasiet gick jag och körde mitt första pass på kalmar boxar klubb också vilket kommer att få betydelse senare...

Nu körde jag ju absolut inte tung styrketräning konsekvent utan som de flesta andra hade jag perioder då jag körde jätte tungt och perioder då man inte tränade alls. På den tiden hade jag knappt tillgång till internet och den information en självlärd yngling kunde få kom från tidningarna med muskulösa män, först bodybuilding och kraftsport (b&k) sen muscle and fitness och sist det som kom att bli favoriten FLEX. Det var bodybuilding det handlade om, enorma steroidmonster körde jättevikter och alla träningsrutiner var "splittade" dvs att optimalt körde man varje kroppsdel 1 gång i veckan och tränade 2 timmar 5 dar i veckan på gymmet.

Då passade sig en flytt till ett mer vanligt gym sig bra nämligen Malkars i kalmar. Fanns massa maskiner som såg fina ut och var faktiskt ett helt okej gym. Prislappen gick dock från 400kr från ett år på Kalmar AK till 2500 för ett år på Malkars.


På den tiden var man lite förskrämd när man hörde talas om kreatin, man var osäker på skillnaden på detta och proteinpulver och allt som var kosttillskott var naturligtvis samma sak som anabola steroider. Så när min träningskompis "Svenne" bekände lite pinsamt att han tagit kreatin gick jag runt helt förstummad över att min kompis hade tagit steroider...;)

Det man visste var dock hur toaletten på gymmet luktade när någon varit där och bajsat, det var bland den grövsta toalett lukt jag någonsin kännt, vi döpte snabbt detta fenomen till "kreatin-mage", hade vi vetat vad det handlat om borde vi nog döpt det till "billigt-proteinpulver-mage" istället.


Som nämnt gick träningen i perioder och mitt sista "seriösa" ryck i gymmet när jag fortfarande läste bodybuilding tidningarna och hade dessa som inspiration och källa till kunskap, var när jag var runt 21-22. Det var något år när jag och min träningskompis körde stenhårt 4-5 dagar i veckan. Massa tonfisk blev det, vi la 400 kr på ett tränings vhs-band med Ronnie Coleman och sen gick vi runt och muttrade "liiightweeights babiiiii" när vi skulle köra marklyft med 120kg (till skillnad från 300kg som den goda Coleman körde). Det var fortfarande tacksamt med en pizza eller en gyrostallrik efter passet så runt slutet av den träningsperioden så vägde jag 90kg och såg åtminstone stor och stark ut, även fast jag från ett bodybuilding perspektiv var långt ifrån "rippad".

Efter att ha skadat axeln ganska svårt så släppte jag träningen helt och det som gick från 90kg när man tränade blev 120kg när man åt lika mycket utan att träna. Det sjuka var att eftersom fettet kom så gradvis var det svårt för mig att inse att jag såg tjockare ut än när jag vägde 90...


Hursomhelst kom en uppenbarelse om detta till slut och detta var ungefär i samma tid då jag blev fruktansvärt biten av kampsport...

Av Rickard Lundquist - 25 januari 2008 12:28

Här tänker jag ge en mer utförlig beskrivning av min träningshistoria och målsättning.


När jag var en liten pojk så var jag en ganska klumpig liten individ, mina försök med sporter var inte så lyckade och jag var ganska blyg så aktiviteter som leka med leksaker inomhus och senare tv och dataspel verkade alltid mer lockande, vilket med en smak för sötsaker gärna ger en lite rundare fysik...;)

Det var inte förän jag hade klurat ut att flickor var ganska trevligt som jag kom på att träning kunde vara en bra sak.

Mina första riktiga äventyr med träning kom när jag var 15 år och runda 75kg tung, det var sommarlovet mellan högstadiet och gymnasiet, massa motivation fanns men inte så mycket kunskap. För mej då var träning = jogging och en massa jogging blev det, jag och en kompis cycklade upp till ett nära motionsspår och sprang runt 2km banan, först var det en fruktansvärd pärs för min stackars kropp, det var inte alls kul att känna "mans-tuttarna" skaka när man joggade och min övertygelse var att det bästa man kunde göra var att springa varje dag en eller 2 gånger om dagen.

Kände jag mej riktigt ambitiös blev det lite armhävningar och situps mitt på dagen mellan joggingpassen och att äta så lite som möjligt gjorde deffinitivt att vågen rörde sig neråt snabbare... Allt eftersom veckorna gick så blev träningsvärken i vaderna enklare att hantera och 2km blev 4-5km istället. När jag började på gymnasiet 2 månader senare hade 75 mulliga kilon förvandlats till 60kg med väldigt lite fett, något som jag även började inse var att det var en fysik helt utan muskler också...


Av Rickard Lundquist - 25 januari 2008 12:04

Som namnet på bloggen säger så tänkte jag fokusera min första blogg någonsin på att fungera som en dagbok över min väg från att vara i dålig form till att bli i bra form. Det är ju trots allt nytt år och som många andra så har jag gjort ett nyårslöfte till mej själv...


Bloggen kommer förmodligen att redovisa olika saker jag tränar för att komma i form, kommer möjligen redovisa saker jag äter eller hur jag ändrar min kost, den kommer definitivt att redovisa mina viktförändringar och ha bilder till detta när jag får möjlighet att ta bilder som jag kan föra över till datorn.

Vidare kommer jag att flumma ut i mina personliga tankar om träning och kost.


Lite mer om mej då, mitt namn är Rickard och just nu är jag 26 år. Jag pluggar på till att bli lärare och just nu har jag börjat studera religion.

Jag bor tillsammans med min sambo Carin samt våra två hundar Kiira och Gimli i Kalmar. Kiira är en 2 år gammal Dobberman tik och Gimli är en liten Amstaff valp på 5 månader, båda hundarna är stora personligheter.

Vidare kan dom förmodligen vara till hjälp även för att komma i form eftersom Kiira ger mej en snyting rätt över näsan så fort hon tycker jag har sovit för länge från hennes morgonlångpromenad (hon försöker ge fin tass men hennes tassar väger säkert 20kg), vidare så är inte den lilla krabaten "helt" rumsren än så vid minsta tecken på att han springer runt oroad så gäller det att snabbt dra på sig ytterkläderna och springa ner 3 våningar, kissa honom och upp 3 våningar igen...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se